Jourhem

Vad är ett jourhem eller jourfamilj?

Ett jourhem är en person eller familj som tar emot individer som behöver omedelbart skydd eller stöd. Det handlar framförallt om att ta emot barn och unga. I vissa fall kan det också vara ett barn med en förälder, när det är bättre att de placeras tillsammans.  

Skillnaden mellan ett jourhem och ett familjehem är framförallt tidsperspektivet. Ett barn kan bo i samma familjehem till vuxen ålder, medan jourhem ska vara en kortvarig lösning under socialtjänstens utredningstid.  

Jourfamiljerna möter också barn och unga i en tid av deras liv som kan vara särskilt svår. Därför krävs extra tid från jourfamiljerna.  

I övrigt är likheterna mellan jourhem och familjehem många. Vår utredning och förberedelse för dig ser i stort sett likadan ut. Om du väljer att bli både jour- och familjehem kan du få förfrågan att förlänga en jourhemsplacering till en mer långsiktig familjehemsplacering.  

Vissa familjer väljer att testa livet som jourfamilj först. På så sätt kan hela familjen känna på hur det är att ta emot en ny person som behöver särskilt stöd, under en kortare period.  

Vissa väljer att fortsätta som enbart jourfamilj, eftersom de trivs med att träffa olika människor och vara ett stöd i tider som ofta är särskilt utmanande.

Hur du blir ett jourhem

Vägen till att bli jourfamiljehem är i princip samma som för att bli familjehem. Så här går det till: 

1. Samtal och besök. När du har hört av dig till oss för att visa intresse har vi ett samtal där du får möjlighet att ställa frågor. Vi gör också ett hembesök.
2. Utredning. Innan du eventuellt blir godkänd som ett lämpligt jourfamiljehem gör vi en utredning som tar runt två månader. Den bygger på vår egen bedömnings- och utredningsmanual, Socialstyrelsens föreskrifter och råd, och Socialstyrelsens initialbedömning BRA-FAM. Registerutdrag inhämtas från polisens belastnings- och misstankeregister, Kronofogden, Försäkringskassan, Transportstyrelsen och Socialtjänsten i den kommun där man bor.
3. Genomgång av bedömning. Efter utredningen gör vi en genomgång av resultaten tillsammans med dig.
4. Utbildning. Om utredningen kommer fram till att du/ni bedöms som lämpliga att vara jourhem är nästa steg att förbereda dig att ta emot placeringar. Du välkomnas på vår uppskattade grundutbildning. Du har också stöd av en familjehemskonsulent och en jourtelefon som du kan ringa dygnet runt årets alla dagar.
5. Placering och inflyttning. Det kan gå snabbt med en jourhemsplacering. Ibland ringer vi med en förfrågan på morgonen för att prata om en person som kan flytta in på eftermiddagen. Här är matchningen naturligtvis något vi tar på allvar. Vi hör bara av oss om vi känner oss trygga i att ditt jourfamiljehem är rätt för den aktuella personen. Ibland kan du få förfrågningar snart efter att du blir godkänd som jourfamilj, ibland kan det dröja.  

Vilken situation är barn i när de behöver jourhem?

Jourhem används som en lösning när barn snabbt behöver byta miljö. Det kan till exempel bero på omsorgsbrist från föräldrar eller ”eget beteende” som kriminalitet.  

Många undrar hur mycket tid en placering kräver från jourfamiljen. Det varierar, men om du har egna barn kan du räkna med att ett jourplacerat barn troligen kräver mer tid än ett av dina egna.  

Du ska ha möten med oss och socialtjänsten, barnet ska ha umgänge med sina föräldrar, läkarundersökningar och liknande kan bli aktuella och så vidare.  

Utöver det har barnet blivit akut omhändertaget och placerats i en ny familj. Det är givet att extra omsorg och tid behövs i det läget.  

Samtidigt ska du som blir aktuell som jourhem känna dig trygg i att du klarar det här. När du tar emot din första placering kommer du ha mer kunskap än du har idag. Du kommer också ha gått igenom en utredning där vi bedömer om du är lämplig för det här uppdraget. Så om en placering blir aktuell är du redo. Vi finns också tillgängliga som stöd, med jourtelefon dygnet runt och en familjehemskonsulent som stöttar dig i ditt uppdrag,  i dilemman och frågor. Mer om det under ”Stöd vi ger till våra familjehem”.

Så ser uppdraget som jourhem ut

Som jourfamiljehem har du inte vårdnaden om barnet. Men på många sätt innebär uppdraget som jourfamilj att du blir en ställföreträdande förälder, som ser till att barnet får den omvårdnad som stunden kräver. Det är centralt att utgå från barnets perspektiv och att lyssna in vad som behövs.  

Du sköter till exempel kontakt med skola och ser gärna till att barnet kan delta på fritidsaktiviteter. Du stöttar också barnet i kontakten med de anhöriga. Det är viktigt att du har känslomässig förberedd för att hantera komplicerade dilemman och ta tag i saker som dyker upp.  

Naturligtvis gör du det med stöd av vår rådgivning, utbildningen du kommer ha med dig och besluten som socialtjänsten fattar.  

Jourhem får ekonomisk ersättning, men uppdraget räknas inte som en anställning och kräver ett starkt engagemang. En del av ersättningen är ett fast arvode, den andra delen består av de faktiska kostnaderna för barnet.

Förstärkt jourhem

Ett förstärkt jourhem ska klara uppdrag som kräver lite mer. Här kan vi bygga på med tjänster från öppenvården, för barn och unga som behöver en större insats redan under utredningstiden. 

Frivillig eller tvångsplacering i jourhem

Majoriteten av jourhemsplaceringar är frivilliga, men det finns också barn och unga som omhändertas med tvång (enligt LVU).  

Enligt vår erfarenhet behöver en tvångsplacering inte nödvändigtvis vara svårare för dig som jourfamilj.  

Socialtjänsten står som vanligt för besluten och du får tydliga riktlinjer att förhålla dig till. Till exempel hur du ska agera i olika situationer som kan dyka upp. Som vanligt har du stöd från oss löpande.   

Hur länge stannar barn i jourhem?

Jourfamiljehem ska användas under tiden som socialtjänsten utreder sig fram till ett bra nästa steg. Inte minst ska de komma fram till om det blir bättre för barnet att flytta hem eller att hitta en mer långsiktig placering. Utredningen ska inte ta mer än fyra månader enligt socialtjänstlagen.  

Med det sagt går det inte att på förhand säga exakt hur länge en jourplacering kommer vara. Som jourfamilj är det viktigt att du är redo att ta förändringar med lugn, då det är en del av vardagen.  

Stöd vi ger till våra jourhem

Som jourfamilj gör du en stor insats, men du ska känna dig trygg i att du har stöd från oss när det blir svårt. Den första insatsen, och en bra grund att stå på för dig, blir vår grundutbildning. Här får du kunskap som leder till att du kan känna dig tryggare i ditt nya uppdrag.

Under placering har du också löpande stöd från en familjehemskonsulent. Det är kunniga personer som blir en naturlig kontakt för både dig och socialtjänsten. Ni hörs ungefär 1–4 gånger i månaden. Du har också ett jourtelefonnummer du kan ringa dygnet runt för att få råd vid svåra situationer och dilemman.  

Regelbundet får du även möjlighet att träffa andra jourfamiljehem för att diskutera i grupp, något som är mycket uppskattat.  

Det finns också vidareutbildningar och liknande som vi kan koppla på vid behov. Via plattformen Familjehemsportalen kan du ta del av föreläsningar och läsa senaste nytt.  

Kraven vi ställer på våra jourhem

Kraven på ett jourfamiljehem är komplexa, men du kan känna dig trygg i att du passar för uppdraget om du klarar utredningen. Det här är våra grundkriterier: 

• Du har en stabil livssituation 
• Du har tid, engagemang och känslomässig bandbredd
• Du har ett ledigt rum 
• Även dina egna barn (om du har det) har varsitt eget rum. 
• Om du har egna barn är de äldre än 3 år. 

Hur mycket tid ska du ha då? Det är en fördel om en vuxen är hemma på heltid, eller att du har flexibla arbetstider. Tid är en särskilt viktig faktor för jourfamiljehem, även jämfört med familjehem.  

Hur det är att vara jourhem hos Humana

Uppdraget som familjehem är utmanande, men ger mycket tillbaka. Att våga ta steget att öppna ditt hem för en ny person kommer bli en utvecklande upplevelse för dig och din eventuella familj. Du kommer träffa nya sorters människor och ta del av perspektiv du kanske inte är bekant med sedan tidigare. Framförallt kommer du göra stor skillnad i utsatta individers liv. Hör våra egna familjehem berätta om sina upplevelser.